Den hadith som cirkulerar bland muslimerna:       

 

قال رسول الله ص: إني قد تركت فيكم شيئين لن تضلوا بعدهما : كتاب الله وسنتي ، ولن يتفرقا حتى يردا علي الحوض.

 

Profeten (SAW) sade: ”Jag lämnar bland er två ovärderliga ting, ni far aldrig vilse om ni håller fast vid dem, dessa är Guds bok och min lära. De går aldrig isär fram till domedagen”.

Haidthen har flera brister, bland annat flera innehållsproblem som det framgår nedan. Ett annat problem är återberättarna som visar hadithens brist och opålitlighet. Detta förklarar i sin tur varför hadithen inte är nämnd i de flesta sunnitiska urkunderna.

 

 

 

 

Innehållsanalys

Hadithen säger att muslimer måste hålla sig fast vid Koranen och Profetens lära. Koranen känner alla till men som det är välkänt bland muslimer har varje vers i Koranen tolknings- möjligheter. Men vem är det som skall tolka Koranen för muslimerna efter Profeten? Sedan vad Profetens lära gäller, bör betraktaren fundera över: vem är det som skall lära muslimerna Profetens lära efter honom?  På detta svarar den sunnitiska skolan vanligen att man kan få detta via Profetens samtida muslimer vilka går under beteckningen sahaba, det vill säga alla muslimer som såg Profeten.

Om någon var från Profetens samtida och hörde detta, undrar inte denne vem det är som kan Profetens lära bäst? För det är givet att alla inte kunde höra allt vad Profeten hade sagt och lärt under 23 års predikningar. Vem är det bland de hundratals eller tiotals personer som gjorde Profeten sällskap som den nya muslimen fick lita på? Vad händer när två personer av Profetens samtida svarar olika på en fråga? Prioriteras någon av dessa? På vilka grunder i så fall? Är inte Profetens sunnah det han talade och gjorde? Vem är den eller de som kunde veta allt vad Profetens hade sagt och gjort? Var dem lärda följeslagarna kända för muslimerna eller inte? Fanns det någon person som påstod sig kunna allt vad Profeten sagt och gjort? Fanns det någon som sa till folk jag kan Profetens lära och kunskap vänd er till mig? Fanns det någon som Profeten bad muslimerna vända sig till för att förstå Profetens kompletta lära? Är inte islam en religion som är komplett, en religion som skall kunna besvara människans frågor och ta henne upp mot perfektionen? Vem skulle lära mänskligheten detta efter Profeten? Vem skulle de flesta muslimerna följa när Profetens närmaste följeslagare stod i kontrast och i krig mot varandra i det sociala såsom det religiösa eller även politiska frågor? Vem är det som skall följas och vem är det som måste krigas och fördömas när Profetens fru och hans släkt och nära följeslagare drev kriget mot imam Ali? Är muslimen pliktig att tänka på dessa frågor? Eller vill Gud att vi skall blunda och inte bry oss om vad som hänt den islamiska världen?

Det finns i och med detta, många hinder som förvirrar muslimen om han eller hon tror att Profeten har yttrat denna hadith, utan att förklara vem det är som muslimen skall få Profetens lära ifrån. Problemen försvinner om Profeten hade sagt att muslimer måste följa Koranen och någon eller några specifika av hans lärjungar som kunde lära ut Profetens lära.

En annan viktig men mindre intressant punkt är om den här hadithen har kommit med något nytt? Muslimer visste under mer än tjugo år att de måste följa Koranen som tydligt ålägger muslimen att följa Profetens lära och leverne.

 

Var fanns Profetens lära?

Alla visste var de kunde hitta Koranen, frågan är var de kunde hitta Profetens lära? Profeten befallde ju muslimerna att de skulle hålla sig till både Koranen och läran för att inte fara vilse. Haditherna borde vara samlade och välkända för alla, vilket inte var fallet. Även de hadither som fanns skrivna samlades och brändes sedan av den första och andra kalifen.[1] Att den första och andra kalifen vågade bränna Profetens hadither resulterade i sin tur att haditherna förvaltades muntligt och skrevs inte ner förrän långt in i Umayyadernas dynasti. Detta indikerar att Profeten inte hade sagt att ni har Koranen och min lära (hadither) för då skulle de inte ha någon ursäkt för att kunna bränna Profetens hadither.

 

En annan viktig punkt är att majoriteten av haditherna endast har en enda, eller några få ögonvittnen förutom ett fåtal som förekom i större folksamlingar. Att de flesta hadither är återberättade av endast en eller fåtal personer visar tydligt att alla följeslagare inte hade alla hadither. Detta är något naturligt för Profeten har inte alltid varit omringad av alla muslimer utan istället var han oftast i sällskap med en mindre skara. Därmed en lång rad av frågor:

1.    Den som ville få lära sig eller ha tillgång till Profetens lära var en sådan troende tvungen att gå runt och fråga alla i Medina, och hela arabiska halvön där Profeten vandrade? Problemet är löst om man godtar de tiotals autentiska hadither, vilka kommer styrkas nedan, som uppmanar och påbjuder muslimerna att vända sig till imam Ali efter Profeten.

2.     Vad gör man med hycklarna som Koranen varnar muslimerna för? Hycklarna som dolde sitt hat och visade falsk kärlek för islam som Koranen talar om.[2] Kommer inte dessa att fabricera falska hadither? Hur skall en av de samtida eller en av de senare muslimerna kunna skilja mellan de sanna från de falska följeslagarna?[3]

3.    Hur skall man lösa problemet när två bland Profetens följeslagare står i kontrast till varandra på grund av glömska eller diverse anledningar? Vilken sida skall man välja när muslimerna var oeniga med varandra, vilket blev fallet redan första dagen vid Profetens bortgång?

4.    Var skall man vända sig när man undrar hur en Koran vers ska tolkas? Vad händer när de tolkar verserna olika? Visste inte Profeten vem den som hade mest kunskap var? 

De ovanställda frågorna är ett fåtal bland många frågor som måste besvaras för att hadithen skall ses som korrekt och därmed vara Profetens testamente som bör fullföljas.

 

 

Hadithens källa

Ett annat avgörande problem för hadithen är källan eller rättare sagt länken mellan hadith-skribenten och Profeten. Länken är opålitlig enligt sunnitiska såsom shiitiska kriterier. Det finns sex kända hadith-samlingar som räknas som urkunder för Profetens hadither i den sunnitiska världen. Dessa är Albukhari, Muslim, Mosnad Alimam Ahmed Ben Hanbal, Sonen Eben Maje, Sonen Altermethi, Alnesae, och de har mer auktoritet än andra hadith-samlingar. Dessa sex brukar kallas för ”Sihah Alsitt”som betyder de sex korrekta böckerna. Dessa urkunder är därmed korrekta som källa som en muslim kan vända sig till om man vill läsa Profetens lära. De två mest pålitliga och högaktade är dock Albukhari och därefter Muslim, enligt den sunnitiska skolan.

 

 

Denna hadith som är känd bland sunnibröderna och visar att Profeten skulle ha sagt att muslimerna måste hålla sig till Koranen och hans lära, är inte nämnd i någon av de sex omtalade tidigare autentiska urkunderna. Hadithen är däremot nämnd i tre andra källor med ohållbara länkar enligt flertalet sunnilärda som det skall visas nedan:

 

1.    Muwatta Malik, är en känd sunnitisk auktoritet och grundaren för en av de fyra sunnitiska rättsskolorna som har fått namn efter honom, Almalikieh. Hadithen han nämner är inte korrekt för den saknar länk mellan imam Malik och Profeten. Imam Malik berättar bara att han har hört att Profeten har sagt utan att namnge några namn på hur han fått veta detta när han levde ca hundra år efter Profeten. Hadithen är därmed (morsal = sänd) inte autentisk enligt den sunnitiska såväl som den shiitiska skolan.

2.    Al-Nishaburi  i sin hadithsamling, Mostadrak Alhakem - kunskapens skrift[4], nämner två personer bland Profetens följeslagare som sin källa för hadithen och några återberättare som länken mellan honom och dessa två personer. Det första vittnet som åberopas är Profetens kusin Ibn Abbas som är pålitlig enligt både sunniter och shiiter. Bristen ligger dock i länken som är några generationer mellan Ibn Abbas och hadith-skribenten. Länken är bristfällig och därmed ogiltig. För att en länk skall vara giltig måste alla personer inklusive vittnet som sett Profeten tala vara pålitliga. Om man antar att A är vittnet och att E är den som berättade för hadith-skribenten en viss hadith, måste först E vara pålitlig som ska ha hört D som skall ha hört C, som i sin tur hört B som hört A berätta att han har hört Profeten yttra något.

Enligt reglerna som både sunni och shiamuslimerna använder, vilken är en ren vetenskap kallad för elm alrijal   علم الرجالi den shiitiska skolan och elm aljarh we altaedil علم الجرح و التعديلi den sunnitiska, är en hadith svag eller otillförlitlig om någon av personerna A till E är okända eller kända men opålitliga.

Hadithen som utgör första alternativet har inte något problem i första stadiet då berättaren är autentisk. Men hadithen kan varken passera B eller E stadierna för två personer bland återberättarna som utgör länken opålitlig.

De två opålitliga (enligt många bland våra sunnibröders lärda) är Ikrimah[5] som anklagas av flera sunnilärda för sin oärlighet samt Ismael ibn abi Owais. Det finns flera sunnitiska auktoriteter som har kritiserat denne bl.a. följande:

  1. Imam Alnisaei: Han är svag (att man inte kan ta hadither från honom).[6]
  2. Ibn Hajer Alasqalani nämner flera lärda som anklagar Ismael för alltifrån glömska till lögn.[7]
  3. Abdullah Ben Uday (d. 976) tar upp flera kända auktoriteter som antingen anklagade Ismael för lögn eller opålitlighet.[8]
  4. Albaji Almaliki Soleiman Ben Khalaf d. 1081 tar också upp flera bland de tidiga hadith-forskare som inte litade på Ismael:

Abi Hatam Alrazi skriver att han är ärlig men att han är trögtänkt. Ahmed Ben Zohier skriver att han har hört Moiin säga att Ismael Ben Abi Owais är ärlig men har ett svagt förnuft, vid ett annat tillfälle sa han också att man inte kan ta hadither ifrån honom. Ibn Aljoneid sa att han också hört Moiin säga att Ismael Ben Abi Owais förvränger och ljuger, att han inte är något att ha.[9]

Det andra vittnet som skall ha hört Profeten uttala hadithen är Abu Hurayrah och länken mellan honom och Al-Nishaburi är bristfällig och därmed opålitlig. Minst en av de som finns med i länken är opålitlig. Den som har fått mest kritik är Saleh Ben Mosa Altalhi.

 

Auktoriteter som avvisar Saleh Ben Mosa är många. De mest kända och ansedda från den sunnitiska skolan är:

  1. Albukhari: Salih bin Mosa är (monkar alhadith), hans hadither är föraktade.[10]  
  2. Alshawkani i sin bok Neil Alawttar: Han bör överges (man bör inte ta hadither från honom)[11]
  3. Alnesai[12]: man bör inte ta hans hadither.

Saleh i likhet med Ismael är anklagad av tiotals andra auktoriteter för att vara opålitlig men de angivna namnen ovan bör räcka för sunniter såväl som shiiter att inte ta hadither där han är en bland länken som korrekt.

Hittills har läsaren tydligt kunnat se att både länken som Al-Nishaburi har åberopat är ohållbara. Därmed kan man gå över till den sista källan som återberättar hadithen. 

 

Den heliga boken, Koranen

 

3.    Ibn Abdalbir i sin bok Altemhid[13] anger två källor för hadithen. Den första är Maliks Muwatta, den hadith som diskuteras ovan. Sedan nämner han själv en ny källa som nämner Kathir Bin Abdullah Ben Omar ben Alawf som sin källa. Kathir berättar att han hört sin far som hört sin farfar säga att han hörde Profeten säga att muslimer måste följa Koranen och Profetens sunnah(tradition) för att inte gå vilse. Men den här personen är också opålitlig. Följande lärda sunniter har inte förtroende för Kathir: Alheithemi[14], i sin bok Majmae Alzawaed. Mohammed Ben Saed (d. 845) i Altabaqat Alkobra[15], och Ibn Aljawzi nämner i sin hadith bok Almawthoat (alltså falska hadither) flera stora lärda som anklagar denne Kathir för lögn:

Ahmed Ben Hanbal skriver om honom; Kathir kommer med monker alhadith (dvs misstänkta uttalanden). Och Yahya skriver att vi inte tar hans hadither. Alnisaei och Aldarqotni skriver att man bör lämna hans hadither. Imam Alshafei menar att han är en av pelarna för lögnen”[16]

Det finns tiotals andra bland de lärda sunnibröderna som anklagar honom för opålitlighet[17].   

Hadithen som påbjuder muslimer att följa Koranen och Profetens lära, för att inte fara vilse har därmed två berättare, Ibn Abbas och Abuhoreirah. Problemet är inte att det endast är två personer som berättar en sådan essentiell hadith, utan också länken mellan dessa två kompanjoner och hadith-samlarna är enligt den sunnitiska hadith-vetenskapen problematisk som det konstaterades ovan.

Det finns minst två anledningar som hindrar oss från att lita på denna hadith. Den första anledningen är innehållet i hadithen har flera brister som det konstaterades. Den andra är att länken mellan skribenterna och Profeten. Att en viktig hadith av den klass som berör individer såväl som hela islamiska samhället endast är från två personer är i sig något häpnadsväckande.

Det märkliga är att denna hadith som har stora brister sprids i större omfattning bland sunnimuslimer, vilka går miste om det sanna och korrekta alternativet.

 

 

Fortsätt att läsa del 2:  Påbjöd Profeten muslimerna att hålla sig fast vid AhlulBayt?

 

 

 


[1] Mohammed ben Saed som är en av de tidiga historikerna skriver detta i sin välkända bok Atabaqat Alkobr volym 5 sid 188: Abdullah en Alálae berättar att han frågade Alqasim att berätta för honom några hadither, han svarade: Under Omars tid fanns det många hadither, han bad folket att hämta alla haditherna som var skrivna, när de kom med dem, så befallde han att bränna haditherna….därför förbjöd mig Alqasim att skriva någon hadith.

Den välkände Al-thahabi nämner hadithen sin bok siret Alalam vol. 5 sid 59.

Almotaqi Alhindi som har skrivit en längre hadithsamling som heter Kenzolomal (vol. 1 sid 285 hadith nr 29460 ) berättar hur den första kalifen Abubakr tog femhundra hadither som Profetens fru Aisha hade och brände dem.

[2] Koranen ägnar ett kapitel för att beskriva islams fiender som spelade muslimer se sura 63 Almonafiqin (hycklarna). Kapitel nio, som uppenbarades ca tre år innan Profetens bortgång, handlar till större del om Profetens lidande av påstådda muslimer som inte gjorde något för att skydda islam, utan istället önskade att muslimerna skulle falla ned framför avgudarna. Det finns hundratals verser som behandlar muslimer som utgjorde stora problem för de troende muslimerna. Frågan som varje muslim måste tänka över är: Hur skall man kunna lita på hadither som berättas av Profetens samtida utan att känna till återberättarnas lojalitet gentemot Profeten? Det bör inte glömmas att hycklarna var så många och så starka att de till och med försökte mörda Profeten vid flera tillfällen i slutet av Profetens liv. Profetens lidande under de två sista månaderna av hans välsignade liv personifierades när några av hans samtida vågade skymfa honom när han var på dödssängen. Därmed bör man tänka över var hycklarna tog vägen när Profeten hade dött? Kom inte de upp med fabricerade hadither?

[3] Det bör nämnas att det fanns folk som spred falska hadither redan under Profetens tid. I en välkänd hadith som nämns hos sunnitiska och shiitiska källor utlovar Profeten de som lägger ord i munnen på honom, helvetet. Bland annat eftersom lögner kommer att vilseleda folk och ha konsekvenser framöver.

مَقْعَدَهُ  فَمَنْ كَذَبَ عَلَيَّ مُتَعَمِّدًافَلْيَتَبَوَّأ مِنْ النَّارِْ

[4] Al-Nishaburi Vol 1 sid 93

[5] Hans person skall diskuteras längre ner, när det gäller frågan om vem Ahlulbayt är. Läsaren kommer att se hans illvilja mot Ahlulbayt.   

[6] Imam Alnisaei s. 152 Kitab Althoafae we almatrokin. Redigerad av Mahmoud Ibrahim Zayed. Första utgåvan 1986. Beirut Lebanon.   152

[7] Alasqalani Vol 1:271ff

[8] Abdullah Ben Uday 323ff

[9] Albaji sid. 347

[10] Albukhari, Altarikh Alsaghir s. 182

[11]  Alshawkani vol. 3, s. 86ff

[12] Alnisaei nr 298, s. 194

[13] Abdalbir vol. 24, s. 331

[14] Alheithami vol. 1, s. 187 - “Han bör lämnas (man bör alltså inte ta någon hadith från honom) men Termithi har använt honom (i vissa hadither som länk).

[15] Mohammed Ben Saed Altabaqat Alkobra vol. 5, s. 412

[16] Ibn Aljawzi Vol 1 sidan 149

[17] Följande shiitiska hemsida nämner nästan alla som har uttalat sig om Kathirs opålitlighet: http://kingoflinks.net/Bhooth/2Wsunnaty.htm (2012-11-29) - För att läsaren skall kunna bedöma shiitiska sidans pålitlighet, bifogar jag adresser för sunnitiska hemsidor som bekräftar det som sades ovan:  www.ahlalhdeeth.com/vb/archive/index.php/t-25879.html (2012-11-29) Hafith Ben Habban anklagar Kathir för lögnوقال في كثير بن عبد الله بن عمر بن عوف المزني: منكر الحديث)

http://www.saaid.net/Doat/Zugail/28.htm (2012-11-29) Längst ned på sidan nämns några lärda som misstror Kathir)