Koranens Argument och Bevis angående den Andra Världen

Av: Murteza Mutahhari

Eftersom vår tro på Ateruppståndelsen härrör ur vår tro på Koranen och Profeternas budskap verkar det inte nödvändigt att bevisa Återuppståndelsen på ett vetenskapligt sätt.  Koranen framlägger i alla fall en serie bevis för att informera oss om Återuppståndelsen.  Vi skall kortfattat framlägga dessa bevis.  Koranens argument består av en serie svar till dem som inte tror på Återuppståndelsen.  En del av svaren angående den Sista Domen avslöjar att det inte finns några argument emot Återuppståndelsen.  Andra verser går längre och slår fast att genom att lägga märke till likheterna i denna världen och den andra, så går det inte att förneka eller anse den Sista Domen som osannolik.  En del verser går till och med längre och anser att Återuppståndelsen är ett oundgängligt och definitivt resultat av Universums skapelse.  Det finns tre grupper av verser som alla handlar om Återuppståndelsen och som vi ska ge exempel på.

"Hon framställer ock en gåta för oss, i det att hon glömmer sin egen skapelse och säger: Vem skall uppväcka benen till liv, då de är äro multnade?" (36:78)

"Säg: Han som frambragt dem första gången, skall uppväcka dem till liv, ty Han förstår sig på all slags skapelse." (36:79)

Denna vers är svart il len troende som h öl Ii ett ruttet ben.  Efter att ha krossat det i sin hand kastade han stoftet i luften och sa: Vem kan återkalla detta stoft till liv igen?  Koranen svarar att Han som först skapade dem kan.

Människan tenderar ofta till att dela upp olika saker som möjliga och omöjliga enligt sin egen förmåga.  Hon anser saker som ligger bortom hennes fantasi och förmåga såsom omöjliga. Koranen slår fast att med hänsyn till människans förmåga så är Återuppståndelsen omöjlig, men den kan fullbordas med hjälp av den kraft som ursprungligen skapade liv i en livlös varelse. 

Det finns många verser i Koranen som diskuterar Återuppståndelsen hänvisande till Guds makt.  Enligt dessa kräver en rättvis och allvetande Guds vilja en sista Dom och fastslår att den är oundviklig. Dessa verser består av två grupper och kan delas in enligt följande:

 1. De verser som diskuterar speciella händelser där de döda har uppstått.  Till exempel historien om Abraham där Abraham talade till Gud och bad Honom att avslöja Återuppståndelsens hemlighet.  Som svar fick han frågan om han trodde och när han gav ett jakande svar uppmanades han att fånga fyra fåglar, skära av deras huvuden, slita sönder deras kroppar och placera varje del på olika berg. När han kallade på fåglarna såg han att de återuppstått och kom flygande emot honom på Guds befallning.

2. Andra verser som inte refererar till det övernaturliga som historien om Abraham, utan till den nuvarande situationen där jorden och växterna dör på hösten och vintern och kommer till liv igen på våren.  De slå fast att man oupphörligen kan lägga märke till att naturen dör och tynar bort efter att ha varit full av liv och energi.  Allt eftersom årstiderna växlar ändras förhållandena på jorden, träd och blommor börjar åter ett nytt liv.  Samma process kommer att inträffa i hela universum.  Den kommer att bli kall och livlös.  Solen och stjärnorna kommer att upplösas och sönderdelas.  Men detta stadium kommer endast att vara tillfälligt.  Alla varelser kommer att få liv i en ny form.

För att ytterligare klarlägga detta faktum kan vi betänka att vi människor lever på jorden, vilken har en livscykel på tre hundrasextiofem dagar.  Eftersom vi lever sextio, sjuttio eller kanske ett hundra år eller längre, upplever vi denna livets ordning av liv och död utan att förvånas över jordens död och återfödelse.  Antag att vi levde i endast ett par månader såsom en del insektsarter och var omedvetna om jordens cykler.  Vi skulle då inte kunna observera jordens död och återfödelse och följdriktigt heller inte tro på denna process.  En mygga som föds på våren och dör på hösten eller vintern skulle helt klart inte kunna föreställa sig en trädgårds pånyttfödelse.

Skulle en mygga, vars liv är begränsat till ett träd eller en trädgård, kunna föreställa sig att dess hem är en underordnad del av ett större system kallat lantgård på vilket deras liv är beroende?  Att landskapet är en del av ett land som i sin tur är en del av jorden och solsystemet?

Hur vet vi att inte hela vårt solsystem som följer naturens lagar är underordnat ett större system?  Naturens utveckling under miljontals år är kanske en del i ett större system.  Detta större system kanske återvänder till liv igen i en annan form efter att ha varit dött och utplånat.

Alla profeter har genom Guds uppenbarelsen informerat oss om universums förstörelse och utplåning, och om det nya livet och de dödas uppståndelse.  På grund av flera bevis inser vi sanningen i deras budskap och tror på vad de sa.

Koranen gör oss medvetna om döden och livet på jorden och pekar på att det finns en större ordning, så att vi inte ska tvivla på att Återuppståndelsen är en del av hela Skapelsen.

Den Heliga Koranen fastslår att Återuppståndelsen betecknar pånyttfödelse, vilket vi kan se exempel på här på jorden.  Profeten, frid vare med honom, påpekade: När helst ni betraktar våren, påminn er själva om Återuppståndelsen.  Med andra ord är våren ett exempel på Återuppståndelsen.

"Gud är ock den, som sänder vindarna, så att de driva upp moln och vi föra dem till en öde nejd och därmed giva jorden liv efter hennes dvala, sådan varder uppståndelsen." (35:10)

"Och du ser jorden ligga i dvala, men när vi nedsända vatten på henne, skälver hon och sväller och alstrar allsköns härliga ting.  Och detta därför att Gud är sanningen och därför att Han skall uppväcka de döda till liv och därför att Han är Allsmäktig.  Därför att Stunden skall uppväcka dem, som ligga i graven." (22:5-7)

Det finns många liknande verser vilka beskriver Återuppståndelsen som en del av dödens och livets system i världen.  Skillnaden mellan dessa verser och den första gruppen är att de inte endast förlitar sig på Guds makt, utan ger exempel på Guds makt i naturen, vilken manifesterar sig själv.

Den tredje gruppen av verser anser Återsuppståndelsen som ett grundvillkor och som otvivelaktigt men hänsyn till Guds Gudomlighet.

Detta har uttryckts för oss dels genom Guds rättvisa, dvs Gud tillförsäkran var och en vad hon är värd, och dels genom Guds vishet, dvs Gud har skapat alla varelser med ett bestämt mål och avsikt.

Den Heliga Koranen slår fast: Om det inte existerade någon Återuppståndelse, evigt liv och slutlig belöning och straff, vore det grymt och orättvist av Gud och grymhet är inget av Guds kännetecken.  Den slår också fast att om det inte existerade någon form av evigt liv skulle hela Skapelsen vara förgäves, men detta är emellertid inte i överensstämmelse med Guds väsen.

Det finns många verser som fastslår nödvändigheten av och det ofrånkomliga i det eviga livets existerande och återvändande till Gud.  Dessa verser stödjer sig på Guds rättvisa och visshet.  Nu ska vi ge två exempel ur två suror i Koranen vilka betonar Guds rättvisa och vishet:

I sura 38 berättas det att de människor som avviker från Guds väg och glömmer Räkenskapens Dag kommer att bli hårt straffade.  I aya 26 och 27 i samma sura hänvisar Koranen till Domedagen enligt följande:

"Vi hava ej skapat himmelen och jorden och vad där emellan är förgäves, detta är deras tro som är otrogna, men ve dem som är otrogna för eldens skull." (38:26)

"Skola vi likställa dem som tro och göra goda gärningar med dem som stifta ofärd på jorden, eller skola vi likställa de gudfruktiga med de syndfulla?" (38:27)

Som vi ser ger den första versen exempel på Guds vishet och Hans Skapelse och den andra på Guds rättvisa.

I sura 45 aya 20 och 21 slår den fast:

"Eller tänka de, som åsamkat sig ont, att vi skola behandla dem på samma sätt som dem som tro och göra goda gärningar, så att liv och död varder lika för dem?  Det är förfärligt att döma så." (45:20)

"Gud har skapat himlarna och jorden uti sanning, och det är därför att varje själ må lönas för vad hon förtjänat, utan att de lida någon orätt." (45:21)

Rättvisans princip har lagts fram i den första versen och vishetens i den andra. 

I verserna som följer på den andra versen har målet för Återuppståndelsen på Domedagen nämnts för att betona Guds rättvisa.

Vi skall försöka klargöra varför Guds rättvisa och vishet nödvändiggör evigt liv och varför skapelsen av universum och människan vore emot Hans rättvisa och vishet om det inte funnes ett evigt liv efter detta tillfälliga, där ens gärningar värderas.