DM: “Kränkningar mot religiösa platser fördöms”
Attackerna under de senaste dagarna mot Gaza remsan och al-Aqsa-moskén, följt av början på ett nytt krig mot oskyldiga civila palestinier, har blivit en omdiskuterad och viktig fråga i nyhetsmedierna.
Frågan om Palestina och dess ockupation är inte ny. Vi har läst om detta i nyheter och medier i årtionden. Många civila oskyldiga människor bl.a barn och kvinnor har dödats, fördrivits och blivit hemlösa på grund av ockupationsmakten. Många barn har blivit föräldralösa och många föräldrar har förlorat sina barn.
al-Aqsa-moskén är en av de mest viktiga moskéerna för muslimer, bl. a. för att den har, innan Kaba, varit muslimers böneriktning (qibla). Denna helgedom ligger i al-Quds internationellt känd som Jerusalem. Följarna av alla de tre stora abrahamitiska religionerna hyser ett särskilt värde för denna stad, eftersom staden rymmer heliga platser för respektive religion.
Det anfall som ägde rum den 8 maj, då extrema bosättare gick in i al-Aqsa-moskén och vanhelgade moskén och dess bedjare, är utan tvekan en olycklig och oacceptabel attack. Kort därefter invaderade israeliska soldater moskén, något som ledde till sammandrabbningar där flera hundra palestinier och även några israeliska skadades.
Under dagarna efter denna attack såg vi en ökning av spänningar, på sådant vis att attacken förvandlades till en ny konfrontation och krig mellan Israel och Palestina. Extremisternas vanhelgande av al-Aqsa-moskén, följt av israeliska styrkors attack och skadandet av de bedjande, är handlingar som måste fördömas. Respekt för religiösa platser som moskéer, kyrkor och synagogor etc. får inte äventyras på grund av olika konflikter. Det minsta man kan göra är att fördöma dessa attacker.
Det är det internationella samfundets och regeringars plikt att vidta praktiska åtgärder för att förhindra att sådana attacker repeteras.
Det som vi tyvärr med all sorg bevittnar är att Israel ignorerar internationell lag och flera av FN:s resolutioner.
Palestina frågan är komplicerad och kan betraktas från olika perspektiv. Somliga palestinier har sedan 1948 eller 1967 fått leva i exil i väntan på att kunna återvända till sitt land. Motsatsen är israeliter som flitigt bryter mot flera FN:s resolutioner bl.a. 242 som ålägger dem att dra tillbaka från Palestina som de ockuperat 1967, resolution 497 om Golanhöjderna, eller resolution 194 beslutad år 1948 vilken ger palestinierna rätten att få återvända till sitt land. Vi behöver med andra ord varken vara muslimer eller palestinier för att känna medlidande och ansvar mot dessa utsatta medmänniskor.
Problemet är att vi inte ser några konkreta åtgärder mot alla de överträdelser som Israels armé begår mot palestiniernas rätt. Under de senaste dagarna har israeliter utfört flera hundra flygräder mot det belägrade Gazaremsan. Hör vi någon makthavare tala om praktiska åtgärder för att stoppa attackerna mot oskyldiga civila människor.
Bland dem som talar om internationell lag och mänskliga rättigheter vägrar många att tala om att Israel måste en gång för alla sluta med sin nonchalans och tillämpa FN:s resolutioner.
Att Sverige under 2014 erkände Palestina som en stat, är ett bra och viktigt steg men ej tillräckligt när det gäller frågan om Palestina och dess ockupation.
Faktum är att många har vänt palestinier ryggen. Palestinafrågan är skamfläck i mänsklighetens historia. Mänskligheten kommer någon gång att vakna till och känna ansvar mot de ca sju miljoner exilpalestinier, vars fäder deporterades från sina hem. FN, kommer då verkligen att vara förenta nationerna, först när nationer åtminstone bryr sig om sina medsyskon. Under en sådan dag kommer Quds, Jerusalem, fredens stad, att få vara fredens stad, där judar, muslimer och kristna lever i fred med varandra, såsom de tidigare gjort.
