Introduktion till islam

Se videon som presenterar nedan text:

VIDEO PÅ YOUTUBE

Introduktion till islam

Ur ett shiamuslimskt perspektiv

Index

Introduktion

Denna artikel är avsedd för dig som vill bli muslim eller av någon annan anledning är intresserad av islam. Artikeln består av två delar. Den första delen ger en kortare introduktion till islams trosgrunder medan den andra delen berättar hur man går till väga för att bli muslim.

Del 1

I. Trosgrunderna

Den shiamuslimska läran har fem grundläggande trosgrunder: tron (I) på Gud som den ende skaparen; (II) på Hans rättvisa; (III) på Hans profeter; (IV) på av Honom utsedda imamer; samt slutligen (V) på återuppståndelsen.

Guds existens behandlas här mer utförligt än de övriga trosgrunderna.

I.I Monoteism (Tawhid)

Den första trosgrunden är tron på en enda gud. Två huvudfrågor uppstår i diskussionen om en skapare:

1. Finns Gud över huvud taget?
2. Varför endast en gud och inte flera?

I.I.I Guds existens

Även om många rationella argument kan presenteras, håller vi oss här till en kort berättelse om en hypotetisk konversation mellan en vis man och en icke-troende person. Under samtalets gång berättar den vise mannen följande:

”En dag faller ett avsågat träd till marken – detta utan att någon sågat av det! Därefter börjar
trädet att delas upp i plankor som placeras i en hög. Från ingenstans dyker spikar upp som hamras in i plankorna. Slutligen fullbordas en ark som sjösätts och börjar segla iväg, utan något mänskligt ingripande.”

Den vise mannen ber sedan den icke-troende att bedöma hur rimlig denna historia är. Föga förvånande anser den icke-troende att incidenten omöjligen kan vara sann.

Den icke-troende i berättelsen ovan ger uttryck för kausallagen, eller lagen om orsak och verkan. Det mänskliga förståndet tolkar världen i kausala sammanhang och kausalitet utgör därför en grund­förutsättning för exempelvis vetenskapliga framsteg. Samma kausalitet utmynnar i övertygelsen om Guds existens, ty en intelligent design måste nödvändigtvis föregås och orsakas av en intelligent skapare.Lika lite som vi kan acceptera att en ark kan existera utan någon intelligent skapare eller att de egyptiska pyramiderna saknar intelligenta upphovsmän – trots att ingen av oss har bevittnat byggnadsprocesserna – lika lite kan vi godta ett välfungerande universum utan en intelligent skapare. Gud däremot saknar en orsak till sin existens eftersom Hans existens är absolut och evig. Han är orsaken till allt. Den heliga Koranen, som muslimer anser vara Guds egna ord, säger:

”Säg: ’Skulle jag söka en annan beskyddare än Gud, himlarnas och jordens Skapare, Han som livnär [oss] men själv inte intar föda’?” (6:14)

och vidare i en annan vers:

”I skapelsen av himlarna och jorden och i växlingen mellan natt och dag ligger helt visst budskap till dem som vill använda sitt förstånd;” (3:190)

I.I.II Guds enhet

Efter att med kausalitet som grundförutsättning ha påvisat Guds existens, riktas uppmärksamheten till frågan om varför Gud är en allena.

Även om denna fråga skulle kunna behandlas djupgående, hänvisar vi här endast till en vers från Koranen som berör frågan uttrycksfullt  med följande ord:

”Gud har aldrig [avlat] en son och Han har aldrig haft någon gudom vid Sin sida. I annat fall skulle helt säkert varje sådan gudom ha bekymrat sig enbart om sin egen skapelse och velat ta makten från de andra.”(23:91)

I.II Guds rättvisa (’Adl)

Den fjärde trosgrunden är Guds rättvisa. Om detta förtäljer Koranen:

”Och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av gott skall se det,
och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av ont skall se det.” (99:7–8)

I en annan vers förkunnar Gud att Hans barmhärtighet överväger allt annat:

”Gud låter [ingen] lida ens så mycket som ett stoftkorns vikt av orätt.
Och [varje] god handling fördubblar Han [i värde] och i Sin godhet skänker Han den som utfört den en rik belöning.” (4:40)

I.III Profetskap (Nobouwwah)

Muslimer tror att Gud under historiens gång sänt profeter och sändebud för att vägleda människan. Mänsklighetens historia kan jämföras med ett barns liv; barnets tidiga utbildning är enkel och tillgodogörs i hemmet och förskolan. Ju mer barnet mognar, desto mer avancerad utbildning fordras. Detsamma gäller mänsklighetens relation till Gud, ty likt barnet som avancerar från grundskola till gymnasium och vidare mot universitet, så behöver även människan lämpliga vägledare i takt med hennes andliga och mentala utveckling. Enligt islam har Gud därför sänt 124 000 profeter för att medfölja och vägleda människan i takt med hennes andliga och intellektuella utveckling, med profeten Muhammad som den siste av dem alla.

Fem av dessa profeter anses vara de högst rankade och viktigaste. Dessa är Noah, Abraham, Moses, Jesus och den siste profeten, Muhammad, fred vare med dem alla. Muslimer hedrar och respekterar alla profeter, med speciell betoning på dessa fem.

I.IV Gudomligt Ledarskap (Imamah)

Ordet ”imam” betyder bokstavligen ledare och syftar generellt på till exempel böneledare eller församlingsledare, vilket är gängse bruk i de flesta sammanhang. I den shiamuslimska trosläran syftar ordet dock på gudomligt utvalda representanter. Dessa är profeten Muhammads ställföreträdare efter dennes död och i hans frånvaro. Enligt den shiamuslimska läran har Gud givit dem ansvaret att leda muslimerna och därför kallas de just imamer. Rollen som imam omfattar, förutom att leda den muslimska gemenskapen, även ansvaret att förmedla religonens läror och förhindra uppkomsten av avvikelser och irrläror inom religionen, då sådana naturligt anses har förekommit i alla uppenbarade religioner.

De flesta shiamuslimer tror på tolv imamer och kallas därför just tolvimamiter. Elva av dessa blev martyrer redan under de första decennierna av islams historia. Den tolfte och siste utav dem har beviljats ett extraordinärt långt liv och har sedan tidig ålder levt i det fördolda. Shiamuslimer sätter sitt messianska hopp till den tolfte imamen, och läran säger att han en dag ska framträda för att i samband med Jesu återkomst upprätta rättvisa och Guds barmhärtiga rike världen över.

I.V Återuppståndelsen (Ma’aad)

Den femte och sista trosgrunden är tron på återuppståndelsen och därtill återgäldning för ens goda och onda handlingar från den här världen. Detta påpekas i följande vers:

”Människor! Om ni tvivlar på uppståndelsen, [tänk då på att] Vi har skapat er av jord och sedan av en droppe säd, därefter av en grodd som sätter sig fast, därefter av en klump, dels formad, dels ännu formlös. Så klargör Vi för er [Vår makt]. Och det Vi vill [skall födas] lägger Vi i moderlivets trygga förvar till en fastställd tid och Vi låter er födas som späda barn och därefter nå [full kroppslig och andlig] mognad. Några av er får dö [unga] och några av er blir med tilltagande ålder så skröpliga att ni glömmer allt vad ni en gång har vetat. Och [om ni ännu tvivlar], se på den torra döda jorden och hur den, när Vi låter regnet falla över den, skälver till och börjar svälla och låter alla slag av växter spira, ljuvliga att se. Detta, därför att Gud är Sanningen och det är Han som väcker de döda till liv och Han har allt i Sin makt. Den Yttersta stunden kommer – detta är höjt över allt tvivel – och Gud skall låta alla som vilar i sina gravar återuppstå.” (22:5–7)

Del 2

II. Vittnesbörden

Efter den korta introduktionen av de fem trosgrunderna kan följande fråga uppkomma: ”Hur blir man då en muslim?”

Varje person som tror att det finns en skapare, att profeten Muhammad är denne skapares sista sändebud samt tror på återuppståndelsen, är i allt väsentligt en muslim. För att kungöra sin tro och därmed upptas i den muslimska gemenskapen avlägger man en muntlig vittnesbörd – eller shahaadah som det heter på arabiska. Vittnesbörden kan uttalas på vilket språk som helst, men för att försäkra sig om att den blir korrekt brukar man låta eventuella avläggningar på andra språk följas av den arabiska versionen, som är att föredra.

Vittnesbörden har två delar som är gemensamma för alla muslimer, samt en tredje del som fullbordar vittnesbörden genom att bekänna tron på de gudomligt utsedda Imemerna.

De två första delarna lyder:

”أشْهَدُ أنْ لا إلهَ إلاّ الله وَ أشْهَدُ أنًّ مُحَمَّدَاً رَسولُ الله”

Den tredje delen lyder:

”وَ أشهَدُ أنَّ عَليَّاً وَليُّ الله”

Den kursiverade texten är ett försök att återge vittnesbörden på arabiska.

*Ordet Wali har flera betydelser. I detta sammanhang är de närmaste motsvarigheterna fullmaktsinnehavare,förtrogne och förmyndare.